Tiden.
Livet blir inte som man tänkt sig ibland. Sometimes it's better. Sometimes it sucks. Get over it. You'll never get through life living anyhow.
Ibland är det som känns rätt så jäkla rätt. Då är allt tipptopp men ibland är det som känns rätt så jäkla fel. Skrämmande rätt känns det men egentligen får man inte känna att det är så rätt för det är i själva verket så jäkla fel. Vad gör man då? Går man vidare och hoppas att det går över? Ska man ge järnet och verkligen satsa trots att det egentligen är fel? Ska man strunta i hur man känner och hålla huvudet högt? Eller ska man böja sig för sina känslor och låta sig sköljas med? Risken för att bli sårad är stor oavsett. Vad väljer man: att erkänna och därmed riskera allt eller att försöka glömma och därmed leva i förnekelse och riskera sig själv?
Vad väljer man när man får välja mellan pest eller kolera? Ett omöjligt val. Vad väljer man när man får välja mellan att satsa eller att glömma? Ännu ett omöjligt val.
Eller så låter man livet göra beslutet åt en och man låter tiden utvisa hur det blir. Jag väljer att lita på att Tiden kommer utvisa allt.