"Varför känns det inte som förut?"
Svar: För att det var då. Nu är nu. Igår är igår. Idag är idag. Imorgon är imorgon. Ingen dag är som den föregående. Tag därför vara på dagen för imorgon kan det vara försent.
Så här är det: saker förändras, människor förändras. Eller ja - huruvida människor förändras eller ej kan diskuteras. Så som saker och ting var ena dagen kan de vara helt annorlunda dagen efter. Förändringar kan ske snabbt, men även långsamt. En del förändringar och kanske de flesta och viktigaste (?) sker långsamt. Det går en tid och plötsligt inser man att saker och ting inte är som de en gång i tiden varit.
Vad var det som har hänt? Var det jag? Var det du? Allting gick så snabbt - hur kunde det ske? Varför insåg jag inte det tidigare? Hade jag kunnat göra något för att förhindra detta? Något för att förbättra det kanske?
Frågorna bara haglar över en. Förvirring är ett faktum. Kanske ångest också. Det bästa man kan göra i den situationen är att bara låta det vara. Sad but true, men så är det. Antingen så reder saker och ting ut sig eller så skiter allt sig. Allt löser sig så småningom.
Likadant vad gäller kompisar som man långsamt glider ifrån och till slut en gång i tiden inte längre finns där för en: det finns en anledning till varför de personerna inte längre är en del av ditt liv.
Sorry, jag måste bara återupprepa en mening som jag skrivit i otaliga andra blogginlägg, men som stämmer jäkligt bra,: things that happens - happens for a reason. So keep that in mind even though life sucks! <3