johannifierat. be aware.

Jag har betett mig annorlunda. Jag vet det. Jag mår dåligt för det. Jag har inte orkat spela något. Jag har inte orkat ta upp masken. Jag har varit sur. Jag har varit tvär. Helt utan anledning. Jag vill be om ursäkt för det. Jag har inte orkat upprätthålla masken hela tiden. Jag borde ha berättat för mina närmaste om det rådande kaoset, men jag gjorde inte det. Jag gillar inte att visa mig svag. Så vad fan gör jag nu? Jag skriver på internet om att jag har varit svag inför alla, men jag kan inte säga det till Dem? Dum tjej. Dum tjej.

Jag höll på att tappa greppet. Det var för mycket ett tag. Väldigt mycket för mycket. Problemen strömmade in från höger och vänster.. Jobb. Skola. Lägenhet. Föräldrar. Vänner. Du. Jag hanterade alla problemen. Jag ignorerade en hel del för att slippa ta itu med dem då orken inte fanns där. Jag fortsatte som vanligt med mitt liv - dock med en stor skillnad.. Den person som tidigare kunde få mig att skratta den regnigaste och hemskaste dagen - den personen kunde inte längre få den reaktionen på mig. Jag har varit sjukt förvirrad. Angående mig själv, mina känslor och en del annat som jag inte tar upp här. Jag har varit sjukt stressad inför framtiden. Jag har försökt vara så mycket. Jag har försökt vara den som efterfrågades. Mitt i allt detta glömde jag bort mig själv. Var jag egentligen befann mig i förhållande till allt som skedde.. Jag glömde det. Allt var så intensivt. Alla frågor utan svar. Alla frågor med mystiska svar. Alla frågor som aldrig blev ställda.

Nu ska jag dock ge järnet. Nej. Först ska jag ta itu med mina problem. Once and for all!!11 Yupp, yupp! Det kommer bli bra. Det kommer det. I know it will. Jag står vid startlinjen. Jag ser er springa för fullt. Jag har gett er ett försprång. Snart ger jag dock mig in i matchen. Snart ser ni enbart bara skuggan av mig - när jag sprungit förbi er.