Leendet. Sättet att vara. Ögonen kisandes mot solens starka strålar. Rösten. Skrattet. Håret. Jag gillar allt det där, och allt annat med personen. Jag tycker om att vara med honom. Men det finns något jag inte kan undgå:
I feel your arms around me. But not the heat.
Jag vill inte vara reserven eller någon man träffar när ingen annan kan. Jag vill inte det. Jag orkar inte det. För man ska inte prioritera någon, som inte prioriterar en själv. Så är det bara. Frågan är dock om jag vill vara den person som gäller, eller inte. Att vara number one för personen i fråga, eller inte. Jag vet inte än idag vad jag vill, fastän fyra månader gått. Jag står fortfarande kvar som ett frågetecken vid vägskälet. Jag tampas med tankarna om att jag inte borde känna något, att det inte kommer bli något, att jag flyttar till hösten.. Jag vet inte vad jag vill.
Jag vet bara att jag kommer att åka iväg en stund snart, och det är nog för mitt eget bästa. Jag behöver tid på egen hand. Jag behöver vara ensam ett tag.
I need time on my own.