Apropå..
.. mitt föregående blogginlägg. Tanken slog mig igår. Jag är rädd för att möta det jag skulle kunna haft. Jag är rädd att drabbas av ånger för att jag fattade beslutet. Jag är rädd för det. Ni får tycka att jag är hur löjlig som helst. Det rör mig inte i ryggen. Idag är det en sittning för våra faddrar från början av utbildningen. Javisst, det skulle vara kul att träffa alla osvosvosv. Dock har jag inte kunnat undgå den där känslan inom mig att jag inte borde gå dit, och igår slog det mig varför jag inte vill. Jag är rädd för att sakna det. Jag är rädd för att ångra mig.
Många kanske tror att jag slutade på utbildningen för att det var jobbigt. Men nej. Ja, det var jobbigt men jag gillade utmaningen. Faktum är att jag kallades "Facit" av läraren. Jag lärde mig allt rätt snabbt, och det var kul. Dock var jag på utbildningen av fel anledning. Jag tog det som ett alternativ istället för att jobba. Jag ville komma bort. Jag ville träffa nytt folk. Jag ville plugga. Jag ville plugga för pluggandets skull. Om utbildningen trots allt är rätt för mig, så finns den där om ett par år också.
Men jag är inte redo att möta de där kluvna känslorna just nu. Jag är inte det.