johannifierat. be aware.

Jag sitter här bakom datorskärmen med blandade känslor. Det har inte hänt något speciellt.. Det är bättre än någonsin mellan mig och Mr M. Jobbet går bra. Vännerna är bra. Jag känner mig bara.. trött. Fysiskt och psykiskt. Värmen som existerar här är hemsk. Luftfuktigheten är hemsk. Att jobba 9½ timmar, sex dagar i veckan sätter sina spår antar jag. Jag längtar hem till Sverige. Dock vet jag att jag kommer att längta tillbaka till värmen och solen efter att jag har hunnit säga hej och kramat om alla mina hjärtevänner i Sverige.

Idag är även årsdagen för något hemskt som hände förra året. Jag har fortfarande inte förstått vad som hänt, tror jag. Varje gång mina tankar snuddar vid det så känner jag att mina ögonen håller på att tåras. Varje gång jag känner att tårar är på väg att brista ut, så puttar jag envist undan tankarna. Jag vet att det inte är bra att göra så. Jag måste möta det en dag. Kanske ikväll..? Jag har tänkt hålla en tyst minut nere vid stranden ikväll. Bara jag, havet och månljuset.

(Bild från majmånad. Jag är mycket brunare atm! :p)

Jag hoppas att ni mår bra därhemma i Sverige. Puss och kram!